Nyårslöften...

Många sätter ett löfte som ska börja gälla NU.
Har det funkat hittills?
Själv jobbar jag med mål, delmål och slutmål.
Då hinner kroppen och sinnet med förändringarna och chansen att misslyckas blir mindre.
 
Ex. Sätter du ett datum då ditt slutmål ska infinna sig.
2 Juli.
Dit är det sex månader om du räknar på att första Januari är en fridag.
Vad ska du ha klarat av till sex månader från nu?
 
Sedan sätter du delmål inom ramen av ditt slutmåls datum.
Jobba med 7, 14 eller 30 dagar i taget.
Man brukar räkna på att uppbyggnadsstadiet tar 8 veckor så planera med det.
 
 
Nu är det bara komma på vad.
Sluta röka, börja träna, äta bättre, spara.
Listan kan göras lång men bara du kan göra den personlig.
 
Har du klarat dina delmål samt slutmål för 2016?
Är 365 dagar tillräckligt för förändringen?
 
Vad blir det nya för 2017?
 
 

Mindful eating cycle

 

 

 

 

Såhär skulle nog min cykel se ut.

  • Why? Varför äter jag? För att jag behöver energi, är hungrig (lågt blodsocker) eller för att inte hamna i ett svagt läge när sötsug och allt som går ner är attraktiv mat. Jag har däremot en dålig vana att äta när jag är rastlös och uttråkad.
  • When? När vill jag äta? Jag vill äta på utsatta tider för att hålla kroppen i jämn balans.
  • What? Vad äter jag? Mat med det näringsinnehåll som kroppen behöver beroende på plats, tid och aktivitet.
  • How? Hur äter jag? Jag äter sakta, vilket inte är något negativt men mycket frustrerande för sällskap. Stå på er! Däremot äter jag ofta på språng eller allt samtidigt då jag hoppat över mål under dagen. En förändring jag jobbar på.
  • How much? Hur mycket äter jag? Ingenting när jag hoppar mål och för mycket när jag är hungrig eller när det är riktigt gott. Så antingen för lite eller för mycket. Jag jobbar på balans.
  • Where? Var investerar jag min energi? Inte där jag behöver den och inte där jag borde få den.

Som ni ser så har jag lite att jobba på.

Hur vart eran?

 

 

 

 

 

Utebliven träning

Dålig träning är den som inte blir av.

 

Idag höll passet på att försvinna i väntan.

På helger är det lätt hänt att det försvinner tid och energin liksom siprar ut när man inte har något planerat och bara sitter i bra sällskap.

Som tur är stänger gymmet sent söndagar och vi var där runt 18 tiden för att köra ben och axlar.

Jag hatar att köra axlar.

Men kanske därför jag behöver det också.

Det vart trots omständigheterna ett jävligt bra pass och det lär kännas i benen imorrn   .

Men vad gör det om 100 år?